Ännu en bombexplosion i Colombo, regeringen sätter Prabhakaran i kikarsiktet

Har just kommit tillbaka från ännu en bombexplosion som skedde 17:55 på kvällen i Nugegoda, i sydöstra delen av Colombo.

Enligt telefonsamtal med MCNS 22:15 dödades 17 personer direkt vid explosionen. Fyra kroppar är brända till oigenkännlighet och 37 skadade, varav fyra allvarligt, har förts till sjukhus. Denna gången rörde det sig om en paketbomb som lämnats i förvar i modeaffären No Limit, Nugegoda. Dådet är definitivt utfört av LTTE förklarade MCNS över telefonlinjen.

Detta är andra bombdådet på mindre än ett dygn. Är detta bara en påhälsning från LTTE eller har en större aktion satts i verket? Hela Fort-distriktet är nu avspärrat med fordonshinder. Det återstår i morgon att se om det ens är möjligt att passera området till fots. Jag behöver gå till banken och ta ut mer pengar och banken ligger just inom det avspärrade området (allt blir dyrare när oroligheterna kryper närmare inpå, bajaj-föraren blev i alla fall ganska mycket rikare).

I ett pressmöte som skedde för en timme sedan (kl. 23:00) på MCNS uppmanade polisen allmänheten om att vara extra uppmärksamma på omgivningen och genast rapportera misstänkta aktiviteter.

Både vägbanor och närliggande byggnader täcktes av glas som hade tryckts ut av tryckvågen

Explosionen var så kraftig att trafikljuset slets av från sin stolpe och slungades över hela vägbanan


Spridda personliga ägodelar vittnar om det kaos som rådde strax efter detonationen


Explosionen skedde i en vältrafikerad större korsning under rusningstrafiken

Under den sena kvällen samlade teknikerna fortfarande in bevismaterial

Regeringen har under dagen gått ut med en förklaring att rebelledaren Prabhakaran nu kommer att sökas upp och dödas. Thamilselvans död var en fingervisning om att den lankesiska försvarsmakten har sådana resurser. Vårt mål är att försvaga rebellerna och vi måste göra det militärt. Först efter en militär seger kan politiska lösningar bli tänkbara, uppgav försvarssekreterare Gotabhaya Rajapaksa till AFP.

Självmordsattentat i Colombo samt negativt svar från försvarsministeriet

I morse skedde det som alla har väntat på. Klockan 08:05 skedde ett självmordsattentat på Ministry of Social Service and Social Welfare i Narahenpita, Colombo 5. Attentatet ägde rum en dag efter det att rebelledaren Prabhakaran uppmanat det tamil-talande världssamfundet till kamp för ett eget hemland.

Enligt telefonsamtal med MCNS under förmiddagen så var attentatet, som utfördes av en kvinna troligen tillhörande LTTE, riktat mot välfärdsministern Douglas Devananda. Devananda som är ledare för partiet EPDP (Eelam People's Democratic Party) var vid explosionsögonblicket inte på sitt kontor. Detonationen skadade dock tre personer, varav en kort därefter avled på sjukhus. Enligt den pro-rebelliska webbsidan Puthinam.com så har LTTE:s "Black Tigers", en sektion av LTTE vars medlemmar utgörs av kvinnor som vigt sig åt självmordsattentat, utstationerat 61 självmordsbombare under det gångna året. Fler attentat lär ske.

EPDP kan sägas vara ett rivaliserande parti till LTTE. EPDP som är allierad med den nuvarande regeringen har dock en annan retorik och framtoning än LTTE. Devananda har vid 11 tidigare tillfällen utsatts för mordförsök eftersom hans parti är kritiskt mot LTTE.

Media släpptes inte in på ministerieområdet så det blev till att häcka i solen så gott det gick tillsammans med det övriga mediauppbådet. Allt gick relativt lugnt till fram tills dess att likbilen skulle köra till bårhuset med kvarlevorna. Den lokala pressen rusade fram till bilen och försökte närmast krypa in genom fönsterna för att få "bra" bilder. Kulturkrockar?

Var även i kontakt med försvarsministeriet idag angående mina planerade resor till internflyktinglägerna i östra Sri Lanka. Deras mediakontakter är absolut inga charmtroll, ett snabbt ifrågasättade av min existens som snokande journalist på Sri Lanka, ett hastigt nej och en lur som slängdes på var resultatet av mina försök att nå ministeriet. Det ser ut som om det blir Ampara-distriktet man får lägga krut på istället.


Utanför Ministry of Social Service and Social Welfare, Narahenpita, Colombo 5


Delar av den samlade pressen som väntat i drygt tre timmar på att få komma närmare in på ministeriet


Eskortkolonn förbereds för att evakuera VIP:s från ministeriet


Pressen försöker fånga vad som sker bakom det stängda ministeriet


Likbilen möts av den samlade pressen


De överentusiastiska försöker få närbilder på kvarlevorna av självmordsbomberskan


Ministeriet ligger omgärdat av skolor. Ett liv med beväpnade soldater på gatorna och risk för att skadas i attentat är tyvärr en del av vardagen för Sri Lankas invånare

Lugn LTTE högtid då Prabhakaran uppmanade till global kamp

Klockan är i skrivande stund 23:30. Ännu har inga rapporter kommit in om några attentat från rebellernas sida. I Colombo är allt lugnt, endast ljuskäglorna från ljuskanonerna syns i skyn. Man är fortfarande på vakt mot eventuella flygattacker.

Anledningen till denna lilla nyhetsvaka är att LTTE:s högtid "Maveerar Naal", även känd som "Heroes Day", når sin kulmen idag den 27 november. Högtiden har egentligen pågått under en veckas tid i de tamil-kontrollerade områdena. Den 27 november är ett viktigt datum i LTTE:s historiebok eftersom det var samma datum (år 1982) som den första LTTE-soldaten dog. Traditionsenligt har det påannonserats om den nu 53-årige Prabhakarans tal som skedde tidigare idag.

Enligt försvarsministeriet genomförde flygvapnet idag ett flyganfall mot den radiostation (Voice of Tigers) som skulle sända Prabhakarans tal. Flyganfallet skedde en timme innan talet och ska enligt regeringskällor ha resulterat i total ödeläggelse av stationen. LTTE har bekräftat förstörelsen.

Prabhakarans tal ska ändå ha nått ut i etern. Talet innehöll skarp kritik mot det internationella samfundet. Prabhakaran belastade även det internationella samfundet för att ha haft del i den politiske ledaren Thamilselvans död. Prabhakaran uttalade att han inte förväntade sig någon politisk lösning från regeringens sida. Prabhakaran vände sig därefter till hela den tamil-talande världen och uppmanade till gemensam kamp för ett självständigt tamilskt hemland, "Tamil Eelam". De som vill förstöra en sådan nation kommer i slutänden enbart att möta sin egen undergång, förklarade Prabhakaran.

Sedan CFA:s sammanbrott i början av 2006 har 5 000 människor dödats. Det officiella antalet döda i kriget sedan dess början år 1983 uppgår nu till 70 000. Sri Lanka, med sina 520 000 internflyktingar (vid 2006 års utgång) utgör en av de största IDP-kriserna per capita i Asien. Sedan 2006 års offensiv har 300 000 personer från i huvudsak de norra och östra delarna sett sig tvingade att flytta på grund av oroligheterna i landet.

Inga soldatbilder men dock Gula Melaka och Tri-Sandwich

Äntligen svarade någon i telefonerna på försvarsministeriet. Det blev ingen upphetsande konversation men fick bekräftat uppgifterna om att ministeriet måste ge ett tillstånd för all media innan det går att bege sig norrut eller österut. Det är ju ett ganska bra system om man vill förhindra insyn, det verkar i alla fall så med alla rundturer kring försvaret och media. Skickade därefter en ny begäran om tillstånd till ministeriet samt ett brev till kontakten på UNHCR. UNHCR lär svara snabbast.

Tog en lång promenad för att ta några soldatbilder, tyvärr blev det inte några bilder även om jag tjatade på ganska bra. Passerade en kopparsmed efter ett tag och stannade till och försökte kommunicera på olika sätt. Mannen hade inga större kunskaper i engelska men fick ändå ganska lätt fram priserna på de olika oljelamporna och kopparelefanterna.


Oljelampor och kopparelefanter

Av en händelse hamnade jag på Paradise Road där både Gallery Café (nämnd i tidigare inlägg) och Kricketklubben ligger. Beställde fruktdrink och specialdesserten "Gula Melaka" på Bawas gamla kontor. Gula Melaka är en slags kokosnötssufflé som påminner både i smak och konsistens om söt risgrynsgröt. En passande dessert med tanke på säsongen.


Entrén till Gallery Café


På båda sidor om den takförsedda gången finns det olika sittplatser som inspirerar till samtal. I bakgrunden hittar man en Bawa-souvenirbutik


I kafé och restaurangdelen delar konstverk och bakverk utrymme


Desserten Gula Melaka och en Colombo-fruktdrink

Pendlade därefter mellan huvudgatan Galle Road och parallellgatan Duplication Road tills jag kom fram till lyxhotellet Galadari (Colombo 1). Enligt olika lokala nöjesguider så serverar Galadari en speciell Tri-Sandwich som jag länge funderat på att prova. Beställde en sådan samt kaffe. Förväntade mig något jättespeciellt med tanke på de lovord jag läst om smörgåsen. In kom en tallrik med fyra rostade brödtrianglar i olika lager ackompanjerat med pommes frites. Sandwichen innehöll bacon och ägg, ost och grönsaker samt kycklingsallad. Ingen värstingsmörgås men tillräcklig portion för att bli mätt.


Galle Road i höjd med Bambalapitiya (Colombo 4). Galle Road sträcker sig nästan hela vägen från bank- och affärsdistriktet i norr till Colombos yttre stadsgräns i söder


Hotell Galadaris Tri-Sandwich

Fortsatta UNICEF kontroverser, oroligheter i öster och sänglöss

Turerna kring UNICEF är inte slut. För några dagar sedan påtalade regeringen för UNICEF att de skulle "kasta ut" några av sina internationella medarbetare samt sparka en del av den lokalanställda personalen på grund av att några av dem deltagit i demonstrationer. UNICEF vill göra sin egen utredning angående dessa uppgifter men regeringen menar att UNICEF har allvarligt skadat sitt mandat att verka på Sri Lanka. Nu är det röster i parlamentet som hävdar att UNICEF skeppat in 5600 MRE:s (Meal-Ready-To-Eat / Matpaket) för vidare distribution till Tamilska Tigrarna. FN har gått ut med en stark varning till Sri Lankas regering. FN anför att det nuvarande goda samarbetet mellan FN-organisationerna och Sri Lanka riskerar att allvarligt skadas om Sri Lanka inte tillåter FN-organisationerna och dess anställda att kunna arbeta enligt den säkerhetspraxis som FN högkvarteret använder sig av globalt. FN förklarar för regeringen att MRE-sändningen har varit känd och godkänd av lankesisk tull sedan augusti 2007. FN uppger att MRE-portionerna endast är nödfallsproviant avsedd för den internationella och lokala FN-personalen i händelse av allvarligare situationer som kan orsaka att tillgången till livsmedel stryps helt.

Om två dagar (tisdag 27 november 2007) inväntar hela nationen det budskap som Tamilska Tigrarnas ledare Prabhakaran kommer att meddela på lankes-tamilernas (särskiljs från höglandstamilerna) högtidsdag "Heroes Day". Redan nu laddar tidningarna upp med flera helsidesartiklar och analyser av den senaste tidens händelser samt troliga budskap. Säkerheten i landet kommer att höjas kraftigt på måndag och tisdag.

UNHCR har nyligen uttalat att de är allvarligt oroade över situationen i östra Sri Lanka. Säkerheten sönderfaller och UNHCR har mottagit rapporter om ett antal dödsfall, bortföranden, trakasserier och allmän brist på säkerhet i Trinomalee och Batticaloa distrikten. Tidningen Lakbima News (söndag 25 november 2007) rapporterar om dödsfall orsakade av truppminor som exploderat i närheten av Batticaloa samt nära den omdiskuterade Omanthai-vägspärren i norr. IOM hade nog koll på läget i alla fall när de sa att jag behövde MOD-tillstånd för att resa österut.

Något som är positivt (ursäkta ordvalet) är hälsoministeriets nya giv att ge HIV/AIDS tester till de lankesiska arbetsmigranter som återvänder till Sri Lanka. Enligt hälsoministeriets egen statistik så finns det drygt 5000 HIV smittade personer i landet. Arbetsmigration är en stor affär i Sri Lanka. Antalet arbetsmigranter per år börjar närma sig en och en halv miljon och de hemskickade pengarna utgör cirka 10 % av landets BNP. Runt 90 % av arbetsmigranterna arbetar som hembiträden i Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Qatar, Libanon och Jordanien för att nämna några länder.

En sysselsättning inom landet som ökar i popularitet är illegal slaktning av kor. Fastän alla kor på landsbygden märks på ett eller annat intrikat sätt så sker det ibland kreatursstölder. Slaktarligor börjar bli allt vanligare verkar det som. Nyligen upptäckte polisen en större liga som opererat under en längre tid. Förutom nersaltade skinn som skulle säljas vidare till skomakare fann polisen även 2000 koskallar och tillhörande benrester.

Har nu troligtvis luskat ut vad det är som orsakar mina kliande hudutslag. Efter idogt letande på internet efter allehanda tropiska sjukdomar och annat så är det (till en del i alla fall) bedbugs! (är sänglöss en korrekt översättning?). Efter en del letande så hittade jag spår av de karaktäristiska rostfärgade utsöndringarna som de ibland lämnar efter sig då de festat på sitt offer. Till slut fann jag även en krabat som hade gömt sig. Tog ett porträtt på honom/henne innan jag snabbt skickade den centimeterlånga lusen till de sälla jaktmarkerna. Nu är det bara frågan om var hans/hennes kompisar gömmer sig. Varför kan inte min ödla äta upp lössen? Efter en snabb förklaring för personalen fick jag madrassen och sängkläderna utbytta, sängen sprejades med någon supergiftig vätska. Får se om de behagar att dyka upp i natt. Får väl sova med taklampan tänd eftersom krypen inte gillar ljus (endast aktiva i nattens mörker enligt vad jag läst).


Mr./Mrs. Bedbug. Trevligare sängkamrater kan man ha

Tog senare under dagen ett snabbt gruppfoto på några av Pillawoos anställda. Lovade att ge dem varsin kopia och ett exemplar som de kan sätta upp i restauranglokalen. Att hitta en öppen fotoaffär var inte det lättaste på en söndag. Sprang in i min "standardförare" utanför Majestic City (Bambalapitiya, Colombo 4) som hjälpte mig att hitta ett öppet ställe. Han fixade även så att jag bara behövde vänta en halvtimma på utskrifterna istället för att behöva återkomma nästa dag. Under tiden sprang vi in på ett litet matställe och stoppade i oss Hoppers och Egg-hoppers ackompanjerat av stark Sambol. Efter en liten väntstund i fotobutiken så fortsatte vi till Pillawoos där foton överlämnades och en portion av deras specialare "Chicken Biriyani" inhandlades.


Några av de anställda på Pillawoos i Fort (Colombo 1). Tyvärr är inte Kumar med på bild, har inte sett honom på några veckor


Färd längs med Galle Road, Wellawatta (Colombo 6)


Pillawoos specialitet "Chicken Biriyani" och extra tillbehör som kokt kyckling i kurry (stora gröna påsen) och chilikurry (lilla gröna påsen)

Alla vägar leder till försvarsministeriet, ännu en förlust för media och bajaj-surrealism

Har pratat med UNHCR och UNICEF per telefon idag. Förhoppningsvis kan möte bokas in någon gång under nästa vecka. Det blir m.a.o. ingen Kandy-resa just nu i alla fall. Har försökt att ringa försvarsministeriet för HSZ-tillstånd (High Security Zone) igen eftersom troligtvis även UNHCR och UNICEF har det kravet om man ska kunna följa med dem i fält. Efter ett bra tag med en enformig ringsignal i luren gav jag upp för denna veckan. Vad sysslar de egentligen med på ministeriet? Någon borde rimligtvis kunna plocka upp luren, eller?

Gjorde den sista uppföljningen på svenska ambassaden igår. Kunde tyvärr inte genomföra det bildporträtt på Christina som jag tänkt ut så det blev istället en ganska idéfattig bild på henne. Tog mig därefter in till "Colpetty" (Kollupitiya, Colombo 3), köpte några DVD-filmer och ett par dagstidningar. Ögat fastnade på artiklarna om attentat mot ett tidningsförlag (behövs det tilläggas att drabbat förlag har varit öppet kritiska mot regeringen) samt antalet lankesiska asylsökande i Storbritannien. Det återstår att se om tidningsattentatet kommer att få någon lösning eller attentatet enbart kommer att bli ännu en siffra i statistiken.

En snabb runda inom Pillawoos hann jag också med. Lastade på mig "Shorteats" som kan vara alltifrån kurryfyllda bullar till friterade eller inbakade pirogliknande bakverk (även de innehållandes någon kurryfyllning).


Torsdagen den 22 november kunde allmänheten läsa om det attentat som förlaget Leader Publications Pvt. Ltd., drabbats av föregående dag. Förlaget gav tills igår ut dagstidningen The Morning Leader och veckotidningen The Sunday Leader

Bestämde mig för att tröstäta idag eftersom mina utslag på kroppen nu även nått ansiktet. Verkar vara någon slags allergisk reaktion. Har varit på apoteken lite varstans och fått två olika sorters indisk salva. Åkte till den koreanska restaurangen och hade därefter en smått surrealistisk hemfärd i bajaj. Att vägarna är dåliga är en sak, skumpar gör det, men att ha en förare som är upprörd över situationen i landet och ägnar mer tid på att titta på mig än på vägen är ingen höjdare. Ibland var bajajen på väg in i en buss eller lastbil, i nästa stund var vi på andra sidan vägbanan (det är i och för sig "normalt" i den lankesiska trafiken, men inte sååå nära andra fordon som denna gång). Kom åtminstone hem helskinnad och med en konstnärlig bajaj-bild. Äventyr i vardagen.

Bajaj är skoj... ibland

Bajaj-konst

IOM-möte på halvfart

Besökte IOMs kontor i Colombo i eftermiddags. Har haft kommunikation med dem sedan några månader tillbaka för att försöka få möjlighet att besöka och dokumentera deras fältverksamheter på Sri Lanka beträffande repatriering av flyktingar, internflyktingsituationen och återuppbyggnad av tidigare krigsdrabbade områden/samhällen.

Efter samtal med deras mediakontakt och en av de programansvariga på IOM fick jag en bättre bild av den nuvarande situationen vad gäller access till de olika drabbade områdena på ön. Tyvärr kunde två programansvariga inte deltaga i dagens möte. De frånvarande håller i flykting- oh IDP programmen som jag vill få in i reportaget. Mediakontakten förklarade att nytt möte kanske kan bokas in på fredag eller under nästa vecka. Skulle egentligen ha gått igenom mer konkret besöksplanering med dem idag.

Blev förvånad över att IOM nu också ansåg att deras rörelsefrihet i norra och östra delarna av landet blivit mer begränsade. De uppgifter som jag tidigare snappat upp var att FN-organen, IOM och Internationella Röda Korset var de enda organisationer som kunde röra sig över hela ön utan några större krusiduller (men givetvis med standardpassertillstånd). Enligt en tid tillbaka så måste nu även IOM ansöka om specialtillstånd från försvarsministeriet förutom standardpassertillstånden. Mediakontakten berättar om hur hon själv, i tjänsten, varit tvungen att återvända till hemmabasen eftersom militären nekat IOM passage. IOM blev förvånad över att jag kunnat resa till både Trincomalee och Batticaloa utan några specialtillstånd.

Mediakontakten ber mig att avvakta försvarsministeriets svar på min förfrågan om resetillstånd till norra provinserna. Hon tillägger dock att jag inte behöver hoppas alltför mycket på att få tillstånd så som situationen ser ut just nu. IOM vill också att jag skaffar resetillstånd till östra provinserna innan ytterligare planering av besök till dessa områden kan göras. I södra delarna finns det dock möjlighet att besöka IOMs återuppbyggnadsprogram efter tsunamin 2004. Mediakontakten förstår dock att jag är intresserad av krigets påverkan även om effekterna från tsunamin fortfarande är påtagliga för en väsentlig del av kustbefolkningen. IOM är också väldigt noga med att poängtera att det inte kommer att bli frågan om någon typ av "inbäddning" hos IOM. I motsats till FN-organisationerna får jag se till att ordna alla mina transporter och inkvarteringar på egen hand, detsamma gäller den personliga säkerheten.

Nästa steg är att få till stånd ett nytt möte med IOM i den inriktning som jag är ute efter, därefter får vi se vad som händer. Dagens möte gav tyvärr inte reportaget den knuff framåt som behövs, det går trögt igen. Access är nyckelordet.

Imorgon är det dags att avsluta ambassadreportaget, knäppa de sista bilderna och trycka in den sista texten. Klarar deadlinen med två veckors marginal (8 december 2007).

Politiskt drama inför budgetröstning

Igår var det dags för förtroenderöstning i parlamentet rörande president Rajapaksas budget för 2008. Kritiska röster har höjts mot att budgeten är en "krigsbudget" istället för en budget för folket. Det går att notera att försvarsutgifterna har höjts från innevarande års Rs 63 miljoner till Rs 117 miljoner.

De närmast föregående dagarna inför röstningen har kantats av en rad partiuppgörelser, byte av politiska planhalvor och något som närmast kan klassificeras som förtäckta hot mellan de olika politiska intressenterna. Det är många ledande personer och grupper som ser sin chans att vinna fördelar genom att antingen stå bakom presidenten och hans budgetförslag eller rösta emot och därmed i förlängningen även tvinga fram en misstroendeförklaring mot den sittande regeringskoalitionen.

Misstroendeförklaring blir aktuell om majoriteten av parlamentsledamöterna röstar ner budgetförslaget i två på varandra följande omgångar. Presidenten har dock möjlighet att, efter en tvåårsperiod i sitt ämbete, kunna byta ut hela parlamentet och sätta in nya ledamöter. Lämpligt parerat så har presidenten bara för någon dag sedan passerat tvåårsperioden. Något reellt hot mot Rajapaksas ämbetstid finns därför inte, endast den aktuella versionen av budgetförslaget är hotat.

Även TMVP (tidigare den så kallade "Karuna-fraktionen", numera den så kallade "Pillayan-fraktionen" efter en intern maktkamp inom TMVP som troligtvis ledde till att Karuna så småningom tvingades lämna Sri Lanka och fly till Storbritannien) och LTTE har dragit sina strån till stacken inför röstningen. LTTE ska enligt media ha "informerat" fem TNA-parlamentariker (Tamil National Alliance - har ledamöter i parlamentet) att de rösta emot budgetförslaget för att sätta käppar i hjulet på regeringen. TMVP, som får anses som regeringstrogna, har uppmanat TNA att lämna de östra delarna av Sri Lanka om de röstar emot budgetförslaget. Det rapporteras om att TNA redan har övergett sina kontor i staden Batticaloa. TNA har framlagt klagomål till parlamentets talman om att TNAs ledamöter och deras familjemedlemmar har hotats av TMVP om "bortförande" om röstning sker mot budgetförslaget.

Dagens löpsedlar rapporterade som väntat att budgetförslaget gick igenom. Presidenten får sitt ökade anslag till försvarsmakten.

49 Bullers Lane, Colombo

Klockan har just blivit 09:00. Åker in i villakvarterat (vi snackar om stora villor) med de höga vitmålade murarna på gatan Bullers Lane, Colombo. Endast en skylt med det välbekanta riksvapnet skvallrar om att här ligger Sveriges ambassad. En blå metalldörr öppnas på glänt och en blåklädd vakt frågar efter mitt ärende på ambassaden. Förklarar snabbt att jag har ett inbokat möte med Christina Fridlizius som är 2:a ambassadsekreterare med ansvar för migration och konsulära frågor. Efter en kontroll av mitt pass släpps jag vidare över den lilla stenbelagda gården till ambassadvillan.

En glad Christina möter upp och ger mig en rundtur bland personal och lokaler. På första våningen huserar de som faller in under Utrikesdepartementet (migration och konsulär verksamhet), på andra våningen finner man myndighetschefen Börje Mattsson och den SIDA-anknutna personalen.

Då jag har en inbokad tid klockan 11:00 hos Urban Sjöström som är SIDAs programhandläggare för MR- och demokratifrågor åker Christina och jag till det externa visacentret som ligger 1-2 km från ambassaden. Visacentret drivs mer eller mindre fristående från ambassaden och har även uppdrag att ta emot visumansökningar för Italien, Tyskland och Frankrike. En väldigt speciell lösning som nu även är implementerad för Sverige räkning i Bangladesh. Systemet med ett externt visacenter har påtagligt underlättat arbetsbelastningen för ambassaden. Kan dock inte gå in på upplägget för mycket, eftersom detta är tänkt att utmynna i ett reportage till Migrationsverkets interna tidning. Detsamma gäller tyvärr även bilder från visacenter- och ambassadbesök.

Åter på ambassaden berättar Christina att Sveriges ambassad även representerar Finland på Sri Lanka samt har det konsulära ansvaret för Maldiverna. Christina är hela tiden i farten och förklarar mellan varven att hon har ansvar för både de externa och interna beredskapsplanerna samt just nu även har ansvar för beredskapsjouren. Strax inväntar hon ett intervjubesök (Christina gör ansökningsintervjuer likväl som den övriga viseringspersonalen). Vi diskuterar lite kring den nuvarande säkerhetssituationen och Australiens och Storbritanniens resevarningar till sina medborgare. Christina ska titta närmare på vilka reserekommendationer Svenska ambassaden ska publicera (rekommendationerna ska först godkännas av Utrikesdepartementet). De nya rekommendationerna lär nog publiceras ganska snart om jag förstod det rätt. Om någon har vägarna förbi så tänk på att normala reseförsäkringar oftast inte gäller om resan går emot svenska myndigheters reserekommendationer.

Urban är klar med sitt tidigare möte och vi går upp till hans rum där jag kort presenterar mitt syfte med besöket hos honom. Urban berättar att ambassaden är en fulldelegerad SIDA-ambassad. Det innebär att alla beslut rörande utvecklingssamarbeten på Sri Lanka kan tas av ambassaden i enlighet med en utarbetad landplan. Urban är en nyckelperson vad gäller källor och kontakter för reportaget om barn och ungdomar i konfliktområden. Jag antecknar så att pennan glöder medan Urban energiskt ger massor med användbar information. Ett av hans arbetsområden är passande nog just barn- och ungdomsfrågor på Sri Lanka. Vi halkar också in på övriga SIDA-utvecklingssamarbeten som till exempel uppbyggandet av mediainstitut och MR-utbildning för poliser. Urban är milt sagt inte särskilt glad över den förvärrade situationen i landet och förklarar att de utvecklingssamarbete som pågår på Sri Lanka inte är helt utan motprestation från Sri Lankas regering. Underförstått kommer delar av samarbetena att fasas ut under 2007-2008. Svenska regeringens fokuserade av utlandsbistånden, i pressmeddelande 27 augusti 2007, gör också sitt vad gäller de minskade samarbetena på Sri Lanka.

Då jag är fullmatad med information tackar jag för mig och kilar ner till viseringsavdelningen. Assistenterna förklarar deras arbete, att de roterar så att alla kan hjälpas åt om någon skulle råka vara borta. De berättar att WILMA-datorsystemet var lite klurigt att lära sig i början (ambassaden fick WILMA-tillgång i år) men nu fungerar det bra. Fick även sitta med en kort stund i intervjurummet, givetvis efter godkännande från den sökande. Den lokala personalen som arbetar med visumansökningar har kravet på sig att kunna kommunicera på tre språk; sinhala, tamil och engelska. Den lokala personalen är nyfiken och förundrad över Migrationsverket som är den myndighet i Sverige som handhar anknytnings- och familjeåterföreningsärenden från ambassaderna. Jag berättar lite allmänt om myndigheten och verksamheten.

Efter ett tag dyker Christinas make upp på besök. Förutom att ha iklätt sig rollen som ambassad-"make", vilket han i senare samtal inte verkar helt överförtjust med, så är han även journalist. Vi kommer in i ett långt samtal, han visar ett utkast på ett reportage i Indien som han ska visa upp för intressenter senare idag. Christina är åter ledig och vi tre kommer in i samtal om utlandsvistelser, resor och politik. Nytt intervjubesök påkallar Christinas närvaro och jag tackar för mig. Klockan är nu 15:30. Jag trodde att besöket endast skulle ta ett par timmar men tiden går otroligt fort när man har rolig, det känns inte riktigt som om jag hunnit med att ta alla bilder och hunnit ställa alla frågor.

Både Christina och Urban ber mig återkomma på besök om det behövs hjälp eller fler uppgifter till reportagen. Jag och Christinas make tar en taxi in till de centralare delarna av Colombo och stannar till för en kort kaffepaus på Gallery Café i Bambalapitiya, Colombo 4. Gallery Café inhyses i den berömda lankesiska arkitekten Geoffrey Bawas (1919-2003) kontor. Förutom kafé och restauangverksamhet går det att beskåda konstverk i den nästan östasiatiskt inspirerade innergården. Christinas make är en intressant person som verkar ha många idéer på gång. Hoppas vi får möjlighet att samtala över en kopp kaffe igen.

Sitter nu på rummet medan skymningen lägger sig som ett täcke över staden. Försöker renskriva anteckningarna från dagens intervjuer. Det lär ta tid, dels att tolka mina kråkfötter och dels att komma ihåg allt som inte hanns med att antecknas.


I väntan på natten, skymningen är lika blå som klädhängarna


Samlande av dagens samtal och renskrivning

Fick förresten svar från IOM idag, ska gå igenom mitt reportage med dem på onsdag i nästa vecka. Det börjar äntligen att rulla på lite. Försvarsministeriets svar lyser dock fortfarande med sin frånvaro.

Saxat ur lokalpressen (nyhetsuppdatering)

Dags för en liten genomgång av de dagliga nyheterna. Tidningarna prognostiserade 30 graders värme och 95 % luftfuktighet under dagen. Med facit i hand så stämde faktiskt prognoserna.

I dagens tidning The Morning Leader (onsdag 14 november 2007) kan man läsa om att det planeras att öppnas bröstmjölkningscentra för att underlätta landets mjölkbrist. Dagspriset för en liter bröstmjölk är Rs 35.

Daily Mirror har en större artikel om att finansministeriet igår meddelade att en fond på 500 miljoner amerikanska dollar spårlöst är borta. Fonden skulle ha använts till att förstärka landets infrastruktur. Det tros att pengarna har använts av regeringen för att fylla igen budgethål på annat håll.

IFJ (International Federation of Journalists) och IPI (International Press Institute) uppger att pressfriheten nu är svårt åtsidosatt i Sri Lanka. Journalister nekas tillträde till delar av landet och har inte heller någon möjlighet att fritt kunna rapportera om den pågående säkerhetssituationen i landet (läs tidigare artikel om den pågående mediacensuren).

Australien varnar sina medborgare för alla icke-nödvändiga resor till Sri Lanka. Detta på grund av de ökade sammandrabbningarna i delar av landet. Australiensiska myndigheter uppger även att det numera finns risk för utlänningar att bli kidnappade (för begäran av lösensummor), detta innefattar även det högbevakade Colombo-området. Tidigare har utlänningar hållits utanför kriget eftersom det anses vara en intern angelägenhet som enbart berör lankeser.

Britiska högkommisariatet går inte lika långt men har gått ut med meddelande till britiska medborgare som befinner sig i de sydöstra delarna att snarast lämna dessa områden då den allmänna situationen nu anses vara för farlig.

Nu har äntligen någon högre upp i landets styre vaknat upp och insett att de tidigare nämnda sammandrabbningarna i södra Sri Lanka (se tidigare artikel om tigerjakt i Yala nationalpark) har påverkat turismindustrin negativt. Förutom Yala nationalpark så drabbades även kustorten Hambantota. Det som jag inte nämnt är att försvaret är i full färd med att rekrytera 1000 personer som ska stationeras i Yala då rebellerna fortfarande tros vara aktiva i området.

Rapporter trillar även in om att orten Tissamaharama (i närheten av Yala) drabbats av "tigrar". Under förra veckan rapporterades det om att 5 invånare hackats till döds och 3 som spårlöst försvunnit. Polisen och säkerhetsstyrkorna har uppmanat Tissamaharamas invånare att inte röra sig utanför orten förrän efterforskningar efter förövarna avslutats. Myndigheterna tror att rebellerna ligger bakom dåden. Även i Badulla (södra inlandet), Jaffna (längst upp i norr) och Gandara (sydkusten) rapporterar polisen om ihjälhackade människor. De flesta av dessa dåd ska dock ha varit rånrelaterade.

Turistat på nationalmuseet

I avvaktan på torsdags- och fredagsreportagen som ska göras på svenska ambassaden i Colombo tog jag bussen till Colombos nationalmuseum (det finns flera olika nationalmuseum på ett antal orter runtom i landet) som ligger i det sköna gröna Cinnamon Gardens (Colombo 7). Ett kluster av ambassader och inhägnade lyxvillor följer de allékantade vägarna som för bara hundra år sedan utgjorde kanelträdsplantager. Här hittar man även stadens största park och Colombos universitet. Det går inte att ta fel på att Colombos rika och maktfulla har införskansat sig här.

Äntrade museumområdet, köpte entrébiljetten (Rs 500, vilket är ganska mycket för en lokalbo) och studsade upp för museumtrapporna. Möttes av ännu en inträdesavgift för stillbildskameror (gällde även mobiltelefoner) och videokameror. Rs 160 tommare blev plånboken. Videofilmande kostade Rs 1500! Glad över att jag inte inte ännu är en "platypus" (näbbdjur: slangord för bildjournalist som växelvis arbetar med stillbild och video) klev jag in i byggnaden. Det fanns två våningar men endast första plan var öppen.

Utställningen var uppdelad i olika tidsepoker och började med förhistoriska tiden där diverse stenar och skelettdelar i montrar visades upp. Därefter närmade man sig, en sal i taget, modern tid. Föremålen i de olika salarna var lika mycket ett museébesök som en grundlektion i buddhism. Intressant och lärorikt oavsett religiös läggning.

En av de mer minnesvärda föremålen var en oljelampa i brons (1100 - 1200 e.Kr.) utformad som en elefant med en väldigt intrikat funktion. Den tallriksformade delen under elefanten fylldes med olja. Oljan rann därefter, genom små öppningar, ner i lampbasen där ett en mekanism/sug drog upp oljan till elefantens snopp! Den fyllda elefanten blev nu så nödig att den började kissa ut en lagom mängd olja till en liten urholkning mellan elefantens ben. Denna lilla pöl tändes på och fungerade således som en lampa. Sug på den Thomas Edison!

Skrivkonstens utveckling visades också upp. Förutom sten som tidigt skriftmedium så utvecklades även boksystem av palmblad sammanhållna av skrifthållare tillverkade av trä, metall eller elfenben.

Något som är vanligt förekommande på Sri Lanka är bilder av månstenar i olika sammanhang. Månstenar är rikt dekorerade stenskivor som närmast kan ses som tidiga dörrmattor till större betydelsefulla byggnader. Det går att dela upp månstenarna i två olika kategorier, de som skapades före 1400 e.Kr och de som tillkom därefter. Skillnaden går att se genom de motiv som finns uthuggna i stenarna. De som innehåller avbilder på lotusblad, lejon, elefanter, tjurar, hästar och svanar är tillverkade före 1400 e.Kr och visar hur människor ska kunna nå "sumum bonum" (nirvana). Månstenar tillverkade efter 1400 e.Kr har mer avancerade blomsterutformningar och en upphöjd dekorerad cirkel eller halvcirkel. Dessa senare månstenar anses ha mer dekorativ funktion än en inneboende betydelse.

I Sri Lankas höglandsområde ligger, förutom en mängd olika kultursevärdheter, det mytomspunna heliga berget Sri Pada (även kallat för Adams Peak). Vid fullmånen i december vallfärdar varje år tiotusentals buddhister, hinduer, muslimer och kristna till bergets topp (2243 meter över havet) för att be och uppleva soluppgången som lyser upp hela dalgången. Nära bergets topp ska det visst finnas ett "fotavtryck" som buddhisterna tror härrör från Buddha själv. Hinduerna tror att det är guden Shivas avtryck och både muslimer och kristna tror att den 1,8 meter långa stenformationen är Adams fotavtryck från när han blev utkastad från Paradiset. I museet fanns ett antal "fotavtryck" för beskådande.

Sri Lanka har även en rik hinduistisk historia vilket avspeglade sig i talrika föremål i montrar, genom stenstoder, utsmyckade pelare och balkar. Ett par stenstoder av den hinduistiska tjuren Nandi kunde beskådas i en av salarna. Tjuren är det heligaste djuret inom hinduismen eftersom den representerar guden Shivas transportmedel och är tillika Shivas grindvakt. I det tamilska språket kan ordet "nandi" användas som metafor för en person som blockerar vägen. Det är därför viktigt inom hinduismen att först söka välsignelse av Nandi innan tillbedjandet av Shiva kan ske. I kovils (tempel) som tillägnas Shiva kan därför oftast en tjurfigur vara placerad mittemot Shiva.

Under sin rika historia har Sri Lanka haft ett vida omfattande utbyte med främmande folkslag och kulturer av vilka kan nämnas; araber, kineser och romare. Under senare modern tid har ön under mindre muntra former fått ta emot portugiser, holländare och engelsmän som alla satt sin egen speciella prägel på både land och befolkning.


Innanmätet i en äldre Stupa (Pagod). De beväpnade bronsvakterna och kobrorna (i de små stenkassetterna under vakterna) var avsedda att vakta de relikdelar som tidigare funnits i den resta stenbehållaren


Oljelampa i brons (1100 - 1200 e.Kr.) utformad som en kissnödig elefant

Anuradhapura-salen där föremål från Anuradhapura-dynastin (250 f.Kr. - 1600 e.Kr.) ställs ut


Cullavagga-manuskriptet (1400 e.Kr). Boken består av av 143 palmblad och är den äldsta existerande palmbladsboken i Sri Lanka skriven med sinhala alfabetet


Månsten skapad 1700 e.Kr. Lägg märke till frånvaron av alla de tidigare nämnda djuren förutom lejonet närmast i bilden och de eventuella svanarna i den andra halvcirkeln. Notera även den upphöjda cirkeln i mitten av månstenen


Buddhas fotavtryck modell större och mindre


Enklare instruktioner hur man ska bygga en äldre buddhistisk terass/veranda. Något för Martin Timell?


Slutresultatet av den färdigbyggda terassen/verandan


Den hinduistiska tjuren Nandi (stenstod från Polonnaruva, 1300 e.Kr.)


Olika stenstoder av den rundlagda hinduistiska guden Ganesha (stenstoder från Polonnaruva, 1300 e.Kr.)


Detalj ur hinduistiskt väggornament (stenutsnitt från Polonnaruva, 1300 e.Kr.)

Holländsk gravsten från år 1762. Notera VOC-sigillet (Vereenigde Oostindische Compagnie - Holländska Ostindiska Kompaniet/Förenade Ostindiska Kompaniet) i övre vänstra delen av gravstenen

Kung Wimaladhamra Suriya II:s tronstol (1690-talet). Stolen skulle användas av sex kungar till innan engelsmännen slutligen tillfångatog Sri Lankas sista kung, Sri Wickrama Rajasinghe, den 19 februari 1815. Stolen, forslades till England där den stannade till år 1934 då den återgick i Sri Lankas ägo.

Avslutar bildkollaget med en annan typ av troner, toaletter från olika tidsepoker. Utformningen på den närmsta toaletten skiljer sig inte mycket från dagens traditionella toaletter som man finner i både storstad och på landsbyggd

Lankesiskt biobesök

Dök in på biografen Regal idag och såg på den lankesiska filmen "Nisala Gira" (närmast översatt till "Tyst heder").


Produktionsbolagets fotomontage från den lankesiska filmen "Nisala Gira"

Intressant film som berör tabun, som droger och lesbianism, i det lankesiska samhället (homosexualitet är straffbelagt på Sri Lanka men inte lesbianism). Skådespelerskan Nita Fernando iklär sig rollen som den undergivna ministerhustrun Radha och gör sedan i sin rolltolkning en resa som mentalt utslagen hustru, drogmissbrukare och fängelseintern för att slutligen landa i något som för en västerlänning endast kan liknas vid socialt utstött ensamstående mor. Ingen munter film med andra ord, titeln till trots.

Ministerfamiljen lever ett priviligerat överklassliv då det enda barnet, Radhas allt, dör till följd av ett attentat mot Radhas make. Maken inledde en kampanj mot droghandeln på Sri Lanka och var därför det egentliga målet för drogherrarnas attentant. Radha som nu förlorat allt hon håller kärt dras allt längre ner i svår depression. Maken som inte länge kan kommunicera med Radha blir rekommenderad av läkare att behandla depressionen med psykofarmaka. Radha mår inte bättre av medicinen utan drivs istället till medicinberoende för att döva sin sorg.

En god väninna till familjen tar med sig Radha till Colombo för att på så sätt ordna miljöombyte. Radha kommer inte ut ur sin depression men kommer nu i kontakt med tyngre droger. Det dröjer inte länge förrän Radha är fast i drogträsket. Efter ett tag så får Radha följa med vid langarens affärsuppgörelser, langaren lovar guld och gröna skogar. För Radha är det allt hon behöver höra.

Efter en rusfylld natt vaknar Radha upp naken i langarens säng. Langaren försäkrar att ingenting har hänt mellan dem. Radha får nu följa med vid en större affärsuppgörelse. Lyxbilar möts på en sandstrand, affären är på gång. Plötsligt dyker narkotikamyndigheterna upp, allt och alla arresteras. Maken som i sin ministerroll måste försvara sin anti-drogkampanj kan inte göra annat än att ta avstånd från sin hustru som ertappats i samband med droger. Radha hamnar i kvinnofängelse där lesbianism är förekommande.

En svår omställning från ministerhustru till intern börjar. Maken begär ut skilsmässa. På grund av skammen försöker Radha ta livet av sig men räddas i sista stund av en annan intern som hon så småningom binder nära band till. Radha upptäcker också att hon är gravid. Radha skyddas och hjälps igenom sin graviditet fram till dess att vännen avrättas. Åren går, Radha och hennes dotter, som aldrig sett något annat än fängelsemiljön, närmar sig lössläppandet. I slutscenen stiger Radha och dottern ut genom fängelsets tunga metalldörrar och vandrar med osäkra och undergivna steg ut på landsvägen. En bilkolonn kör förbi dem och Radha känner igen sin före detta makes bil. Hon och dotten vänder och vandrar iväg på det motsatta hållet istället.

Även om just denna film inte hade några direkta likheter med Bollywood-filmer så verkar det finnas en hel del sådana efterapingar, åtminstone om man ska bedöma utbudet genom de många trailers som visades innan huvudfilmen.

Jag blev tagen på sängen när filmen skulle starta, alla besökare ställde sig upp och bild på Sri Lankas flagga visades på duken samtidigt som nationlsången brölade ut i högtalarna. Tog även för vana att stänga av min mobiltelefon även om det visade sig vara tämligen onödigt. Ingen tycks följa skyltarna om avstängda mobiltelefoner. Under filmen både ringde det och lystes upp lite varstans bland salongsstolarna när besökare knappade in sina textmeddelanden.

Nu har jag även fått en klarare bild av varför det i vissa filmer står "Intermission". När texten dök upp, tändes lamporna och ett sprinterlopp till biografbaren tog vid. Efter 5-10 minuter verkade de flesta ha fått sina lustar tillgodosedda samtidigt som det prasslades med påsar lite varstans. Då och då kom en vaktmästare in och lyste upp lediga platser med sin ficklampa (modell större) för eftersläntrarna.

Filmen var förresten textad på engelska vilket jag inte hade förväntat mig eftersom Regal egentligen enbart är en sinhala-biograf (det finns särskilt avsedda biografer för språken sinhala, tamil och engelska).

Avslutade med att mumsa på egg-hoppers på vägen tillbaka till gästboendet.

Nu får de snart ge sig...

Nu får de snart ge sig... andra ID-kontrollen på gästboendena under samma dag, undrar om de kommer ett par gånger till innan kl. 24:00. Antingen är de bara ihärdiga eller så har de ingen koll på vilka gästboenden kollegorna kollar.

... det blev två gånger till under samma dygn. Dessa gångerna var de lite ettrigare. Har de fått indikationer på att något snart kommer att hända i huvudstaden?

Det ska i alla fall regna kraftigt i fyra dagar till stod det i tidningarna. Regnet ska börja klockan 14:00 på eftermiddagarna (punktlighet må jag säga!). Tidningarna varnar befolkningen för rasrisker och regnfloder i samband med de kraftiga regnfallen. I särskilt utsatta områden uppmanas befolkningen att förbereda sig på evakuering.

Oklar "emergency"-situation och äntligen Bulgogi

Det är lite oklart "hur landet ligger" just nu. Fem olika mediaorganisationer demonstrerade under gårdagen mot regeringens mediacensur som de uppfattar som ett försök av presidenten och regeringen att undanröja mediafriheten i landet.

Under gårdagen röstade parlamentet igenom, med röstsiffrorna 124 för och 4 emot (oppositionspartiet markerade sitt missnöje genom att avstå från röstningen), ett förslag om att förlänga den situation som benämns "emergency". Denna status ska fortsätta i åtminstone fyra veckor till är det bestämt. Det är svårt att få en uppfattning om vad emergency-uttrycket egentligen avser. Informationen i media och på regeringens hemsidor är bristfällig. Återkommer när jag vet mer och vad som pågår. Det verkar i alla fall inte vara fråga om sådant undantagstillstånd som pågår i Pakistan.

Fick även svar från en fixare idag att det ser ganska mörkt ut vad gäller att ta sig in i rebellområdena efter Thamilselvans död. Jag får se om det gå att lösa på något sätt.

Under den sena eftermiddagen var jag ute och köpte en lankesisk TV-serie på original-DVD. Ska bli intressant att titta på. Visserligen 10 gånger dyrare än en piratkopierad version men skivorna fungerar och kvaliteten är så mycket bättre. Att köpa piratskivor är lite av ett lotteri, ibland fungerar skivorna, ibland inte. Köpte även på mig en numrerad förstagångsutgåva av fotobok om Sri Lanka, eller rättare sagt, stilfulla svartvita porträtt samt intervjuer med olika lankeser. Boken utgavs visst i år. Det blev även ett par böcker om Prabhakaran och Tamilska Tigrarna.


Boken "The Sri Lankans: A Portrait of a Development Nation" av fotografen Martin Peiris

Därefter mörknade det (blir mörkt som på beställning klockan 18:30) och ett monsunregn bestämde sig för att parkera över Colombo. Haffade en bajaj som kände till var det fanns en ÖPPEN koreansk restaurang. Efter knappt 5 minuter var vi där. Steg in i den folktomma lokalen och togs efter en stund emot av en lankes som stod och fumlade med en TV-fjärrkontroll. Han hade lyckats med att få in en koreansk nyhetssändning.

Försökte att beställa Mando (koreanska degknyten som ångas, kokas eller steks, fyllda med kött och/eller grönsaker), nähä, det hade de visst inte.

Kanske Kimbab? (koreanska risrullar fyllda med kött och/eller grönsaker - inte att förväxla med japanska "Maki"-rullar även om de kan se identiskt lika ut) Näpp! Inte det heller.

Kimchi-jigae? (matigare soppa vars huvudingrediens är Kimchi - jäst kinakål i chilli, ingefära, vitlök m.m.) Nä, det finns inte på menyn idag.

Bulgogi fanns visst (marinerat kött i tunna skivor som grillas över kolgrill, eller i detta fallet, en bordsbrännare). Då tar jag det svarade jag raskt (innan det också skulle ta slut). Hade knappt hunnit att blinka förrän bordet fyllts av Panchan.(små sidorätter/tillbehör som ingen koreansk måltid serveras utan. I Korea går det att beställa sin huvudrätt och antalet Panchan man önskar till).


En koreansk måltid är ingen riktig måltid utan olika Panchans


Panchans i semi-närbild bestående av Pindattok, Changgok-kimchi, Kkaktugi-kimchi, Tongbaechu-kimchi, salladsblad, svarta saltade bönor, sjögräs i chillisås, vitkål i ättika, vitlöksklyftor, sojabönspasta och strimlad purjolök

Den koreanska smaken kom tyvärr inte fram bland det som serverats. Det var en minimal smaksättning av både Panchans och Bulgogi. Även om "Han Gook Gwan" (närmast översatt till "det koreanska huset"), som restaurangen heter, anses vara en topprestaurang som inbjuds till att deltaga i Sri Lankas årliga World Spice Food Festival så får den ett bottenbetyg av mig vad gäller matens autenticitet.

Mediacensuren fortfarande inte avbruten

Den tidigare meddelande mediacensuren rörande krigs- och säkerhetsrapportering på Sri Lanka har ännu inte avblåsts.

Presidenten skulle enligt flertalet tidningar ha utlovat och utfärdat ny order under förra veckan om avblåsning av censuren, detta har alltså ännu inte skett. Visst är det skoj när det källkritiska granskandet biter en i baken?

Enligt regeringskällor är censuren fortfarande i full kraft eftersom presidenten för närvarande är på annan ort (läs: tillbringar tid med familjen i orten Tangalle) . Den nya ordern ska enligt regeringskällorna utfärdas när han återkommer till huvudstaden. Det innebär att det som står här om eventuella säkerhetsåtgärder i landet och Colombo inte "existerar i verkligheten". Inte heller har utstationerade militärpoliser ökat i Colombo, likaså registrering av de personer som passerar förbi, nu när jag nyss var ute och köpte vatten.

Idag ska jag springa runt och njuta av Colombos shoppingmöjligheter och förlänga mitt boende.

Colombo befarar hämndaktioner och Karuna gripen i Storbritannien

Man hinner knappt vakna förrän det bullas upp för aktivitet, utöver "den normala säkerhetsapparaten", på Sri Lanka.

Förutom tidigare nämnda eliminerande av rebellofficerare, den 2 november, så har även före detta rebellledaren "Överste Karuna" (vars riktiga namn är Vinayagamoorthy Muralitharan) gripits av brittiska myndigheter samma dag som flygattacken skedde, rapporterar de stora nyhetsbyråerna (AFP, RTTNews med flera). Huruvida kopplingar finns mellan fredagens flygattack och Karunas gripande kan det än så länge endast spekuleras om. Det ryktas dock om att Karuna reste in i Storbritannien redan för två månader sedan och frågorna hopar sig om varför gripandet dröjt så länge.

Under den gångna natten kom uttalande från rebellledaren Prabhakaran samt deras talesman Irasiah Ilanthirayan;

“We do not see the Buddhist universal love. The Sinhala nation did not open its heart and send a peace message. On the contrary, it is sending war-vultures that are dropping giant bombs. It has cruelly killed our peace dove." - Prabhakaran

“We won’t talk much, but we will show it in our actions.”, “Whatever little hopes we had about resuming the negotiations have been shattered by the gruesome killing.” - Ilanthirayan

I Colombo stålsätter man sig inför både Thamilselvans utlysta begravning på måndag, 5 november 2007, och den kommande LTTE-högtiden "Heroes Day" (närmast passande översättning blir "Martyrernas dag") då Prabhakaran vanligtvis presenterar den fortsatta kampen för ett tamilskt hemland på ön. Det rapporteras om att säkerheten omedelbart intensifierades runt om i landet efter rebellernas uttalande, inte minst i huvudstaden Colombo där alla infarter till staden nu bevakas än hårdare än tidigare. Talesmän för regeringen uppger till AFP att man nu fruktar hämndaktioner på grund av fredagens flygattack.

... och det är bara förmiddag än så länge, vad månne ske under eftermiddagen?

Inget särskilt har hänt under eftermiddagen. Tog en promenadtur till Pettah-området en stenkast härifrån för att kolla in läget. Fler fordon än vanligt kontrollerades och registrerades. Köpte lite mer piratkopierad Bollywoodfilm med en av mina favoritskådespelare, Amitabh Bachchan. Gick sedan till fiskrestaurang nr 2, Sea Fish, men de öppnade inte förrän vid 6-tiden på kvällen. Tog en bajaj till Galle Face Hotel, läste dagstidningarna och smuttade på Guinness och lankesiskt te. Avslutade kvällen med besök på Sea Spray. Hotellet var nu, till skillnad från för 2 veckor sedan, fyllt med turister. Ett sorl av engelska (brittisk), tyska, ryska, norska, danska, svenska, engelska (amerikansk tappning), kinesiska och japanska fyllde nu takkuporna. På vägen hem passerade jag fyrverkerier, fick förklarat för mig att det var ett bröllop.

Och så har tidningen The Nation tryckt rubriken "DISGRACED!" över sin framsida idag. Tydligen är 110 lankesiska soldater, som ingår i FNs fredsbevarande styrkor på Haiti, anklagade för att ha sexuellt utnyttjat minderåriga flickor på Haiti. Så var det med de disciplinerade soldaterna (se föregående inlägg).

Vind i seglen för regeringen

Förutom att det har börjat regna igen så är den stora nyheten i Colombo att flygvapnet har eliminerat rebellernas andraman.

Dagstidningarnas framsidor är täckta av arkivbilder på stridsflygplan och den nu avlidne Suppiah Paramu Thamilselvan. Rebellerna har även själva bekräftat uppgifterna om att Thamilselvan och ytterligare fem officerare omkom i flygattacken som genomfördes under gårdagen. Thamilselvan var ledare för LTTEs politiska avdelning och ansågs även vara den högsta ledaren inom LTTE efter Velupillai Prabhakaran. Attacken ska enligt Colombo-tidningarna ha ägt rum några kilometer utanför Kilinochchi i den rebellkontrollerade norra provinsen.

Resultatet av attacken är en välbehövlig delseger för regeringen och försvarsminsteriet som har fått utstå hård kritik under de senaste två veckorna på grund av Anuradhapura-fiaskot, avslöjande om korruption vid upphandling av krigsmateriel och mediacensur.

I dagens tidningar går det även att läsa president Mahinda Rajapakses uttalande om att Sri Lankas väpnade styrkor är de mest disciplinerade i världen.

Som tidigare nämnts var det demonstration för några dagar sedan i centrala Colombo. Demonstrationen handlade om de utlovade statliga jobb som skulle ha erbjudits nyutexaminerade studenter. Arbetstillfällena uteblev som bekant. I en liten 3-spaltig artikel på sidan 3 i Daily News (lördag 3 oktober 2007) står det att läsa att presidenten själv nu sett till så att 17 767 jobb inom den statliga sektorn ska kunna erbjudas nyutexaminerade studenter. Huruvida föregående dagars demonstranter omfattas av jobbtillfällena är fortfarande osagt, eller som det uttrycks i artikeln:

"When the Government has taken steps to recruit all graduates to the Government service it is regrettable that some politically motivated groups are trying to score over this matter creating harassment to the people."

Mediacensuren avbryts, demonstration mitt i smeten och medborgerliga rättigheter för Ahikuntikas

Igår (torsdag 1 november) upphävde regeringen den mediacensur, rörande krigsrapportering som pålagts all press sedan början av veckan (en veckas tid sedan rebellernas angrepp på flygbasen i Anuradhapura). Presidenten använde sig av undantagslagar för att kunna genomföra censuren. Straff om upp till 5 års fängelse stipulerades vid brytande av censuren. Har inte hört att någon bröt mot censuren, däremot sköts ännu en journalist ner på Colombos gator av oidentifierade personer. Han fördes till Colombos allmänna sjukhus och verkar återhämta sig.

Igår (ligger en dag efter med reseberättelserna) anlände jag till Colombo några timmar för sent (man kan inte vara överallt). Huvudgatan som leder till YMCA kantades av polisens fordon och vattenkanonlastbilar. Taggtråd och väghinder var utspridda. En av försäljarna som jag brukar köpa saker av förklarade att det hade varit demonstration.

I dagens tidning står det att läsa att arbetslösa utexaminerade studenter demonstrerat mot att regeringens tidigare löfte om jobbgarantier inom den offentliga sektorn inte hade infriats. Kravaller hade utbrutit och polisen hade använt sig av tårgas och vattenkanoner. Några demonstranter har rapporterats ha skadats.

Nu till något helt annat. Det finns en liten grupp Ahikuntikas (även kända som "zigenare" eller resande) på Sri Lanka. Man tror det finns cirka 8000 kvar på ön, ingen känner till den korrekta siffran eftersom någon folkräkning av dem aldrig gjorts. Som minimal minoritet och lågkastiga har de för närvarande ingen rösträtt eller medborgerliga rättigheter alls på Sri Lanka. Det rapporteras även att de lever under sub-humana förhållanden. Regeringen meddelade i samband med återerövringen av östprovinsen i augusti att alla Ahikuntikas skulle omlokaliseras till Vakarai- och Batticaloaområdet och få medborgerliga rättigheter samt rösträtt. Det återstår att se om regeringen kan infria sina löften, man kan alltid hoppas.

Inlåst, bultande tumme och påfåglar

Upp 04:15. Fixade snabbt i ordning mig och begav mig ut mot restaurangdelen (där utgången fanns). Låst! Bankade ett bra tag på innerdörren innan en sömndrucken kypare låste upp. Klockan var nu 04:50. Knappt en och en halv kilometer till stationen, men det var beckmörkt och oskyltat. Gåendes på de mörka gatorna lyckades jag hitta till stationen med 10 minuter till godo. Tur att det inte fanns någon vägspärr med nervösa rekryter. Köpte en biljett, vatten och bröd. Det var kvavt ute, även så pass tidigt på morgonen, svetten rann. Skulle ta min telefon när det brände till ordentligt i tummen. Tittade ner och såg en röd, bultande och svällande tumme. En geting, modell större, hade på något sätt fastnat i mobiltelefonfickan, och jag hade klämt till getingen. Nu hade jag i alla fall en värkande tumme som kunde ta bort en del av den enformiga tågresan.

Allteftersom dagen grydde steg fler resenärer på tåget, försäljarna började sälja sina varor, jag köpte en majskolv och en thambili.


Risfält, palmdjungel med höglandsberg i bakgrunden, bilden tagen på sträckan Maho - Kurunegala


Tågset på väg till Colombo, bilden tagen på sträckan Maho - Kurunegala


Risfält och palmdjungel, bilden tagen på sträckan Maho - Kurunegala

Tåget passerade fler läger, kantade av mindre militärförläggningar. Bland buskagen sprang en hel del påfåglar omkring som yra höns. Efter en timmes resande såg man lägerbarnen stå utanför plåt- och presenningshusen redo att gå till skolan i sina skoluniformer. Man undrar verkligen hur dessa människor orkar leva år efter år i sådana förhållanden. Om en knapp månad börjar regnperioden i östra delarna. Vardagen blir då troligtvis än jobbigare för dem. Sri Lanka tillhör en av de länder som har högst självmordsfrekvens per år, mer än 55 självmord per 100 000 invånare, detta på grund av utbredd fattigdom och svåra livsförhållanden.

Vad gäller bostäder och levnadsstandard så ser man en markant skillnad ju närmare Colombo man reser. På östkusten är det lägren ute i bushen som är de framträdande bostäderna (om man räknar bort de halvfärdiga tegelbyggnaderna), därefter ser man lerhus och till slut hus byggda av tegel och betong.

Det slår en att Sri Lanka verkligen är ett paradis om det inte hade varit för kriget. Landet är rikt på både flora och fauna som gör att det finns en stor exportpotential. Utnyttjande av detta hade i sin tur kunnat utnyttjas för att kunna bygga upp landet och förbättra levnadsstandarden för hela befolkningen.