Äntrade museumområdet, köpte entrébiljetten (Rs 500, vilket är ganska mycket för en lokalbo) och studsade upp för museumtrapporna. Möttes av ännu en inträdesavgift för stillbildskameror (gällde även mobiltelefoner) och videokameror. Rs 160 tommare blev plånboken. Videofilmande kostade Rs 1500! Glad över att jag inte inte ännu är en "platypus" (näbbdjur: slangord för bildjournalist som växelvis arbetar med stillbild och video) klev jag in i byggnaden. Det fanns två våningar men endast första plan var öppen.
Utställningen var uppdelad i olika tidsepoker och började med förhistoriska tiden där diverse stenar och skelettdelar i montrar visades upp. Därefter närmade man sig, en sal i taget, modern tid. Föremålen i de olika salarna var lika mycket ett museébesök som en grundlektion i buddhism. Intressant och lärorikt oavsett religiös läggning.
En av de mer minnesvärda föremålen var en oljelampa i brons (1100 - 1200 e.Kr.) utformad som en elefant med en väldigt intrikat funktion. Den tallriksformade delen under elefanten fylldes med olja. Oljan rann därefter, genom små öppningar, ner i lampbasen där ett en mekanism/sug drog upp oljan till elefantens snopp! Den fyllda elefanten blev nu så nödig att den började kissa ut en lagom mängd olja till en liten urholkning mellan elefantens ben. Denna lilla pöl tändes på och fungerade således som en lampa. Sug på den Thomas Edison!
Skrivkonstens utveckling visades också upp. Förutom sten som tidigt skriftmedium så utvecklades även boksystem av palmblad sammanhållna av skrifthållare tillverkade av trä, metall eller elfenben.
Något som är vanligt förekommande på Sri Lanka är bilder av månstenar i olika sammanhang. Månstenar är rikt dekorerade stenskivor som närmast kan ses som tidiga dörrmattor till större betydelsefulla byggnader. Det går att dela upp månstenarna i två olika kategorier, de som skapades före 1400 e.Kr och de som tillkom därefter. Skillnaden går att se genom de motiv som finns uthuggna i stenarna. De som innehåller avbilder på lotusblad, lejon, elefanter, tjurar, hästar och svanar är tillverkade före 1400 e.Kr och visar hur människor ska kunna nå "sumum bonum" (nirvana). Månstenar tillverkade efter 1400 e.Kr har mer avancerade blomsterutformningar och en upphöjd dekorerad cirkel eller halvcirkel. Dessa senare månstenar anses ha mer dekorativ funktion än en inneboende betydelse.
I Sri Lankas höglandsområde ligger, förutom en mängd olika kultursevärdheter, det mytomspunna heliga berget Sri Pada (även kallat för Adams Peak). Vid fullmånen i december vallfärdar varje år tiotusentals buddhister, hinduer, muslimer och kristna till bergets topp (2243 meter över havet) för att be och uppleva soluppgången som lyser upp hela dalgången. Nära bergets topp ska det visst finnas ett "fotavtryck" som buddhisterna tror härrör från Buddha själv. Hinduerna tror att det är guden Shivas avtryck och både muslimer och kristna tror att den 1,8 meter långa stenformationen är Adams fotavtryck från när han blev utkastad från Paradiset. I museet fanns ett antal "fotavtryck" för beskådande.
Sri Lanka har även en rik hinduistisk historia vilket avspeglade sig i talrika föremål i montrar, genom stenstoder, utsmyckade pelare och balkar. Ett par stenstoder av den hinduistiska tjuren Nandi kunde beskådas i en av salarna. Tjuren är det heligaste djuret inom hinduismen eftersom den representerar guden Shivas transportmedel och är tillika Shivas grindvakt. I det tamilska språket kan ordet "nandi" användas som metafor för en person som blockerar vägen. Det är därför viktigt inom hinduismen att först söka välsignelse av Nandi innan tillbedjandet av Shiva kan ske. I kovils (tempel) som tillägnas Shiva kan därför oftast en tjurfigur vara placerad mittemot Shiva.
Under sin rika historia har Sri Lanka haft ett vida omfattande utbyte med främmande folkslag och kulturer av vilka kan nämnas; araber, kineser och romare. Under senare modern tid har ön under mindre muntra former fått ta emot portugiser, holländare och engelsmän som alla satt sin egen speciella prägel på både land och befolkning.
Innanmätet i en äldre Stupa (Pagod). De beväpnade bronsvakterna och kobrorna (i de små stenkassetterna under vakterna) var avsedda att vakta de relikdelar som tidigare funnits i den resta stenbehållaren
Oljelampa i brons (1100 - 1200 e.Kr.) utformad som en kissnödig elefant
Anuradhapura-salen där föremål från Anuradhapura-dynastin (250 f.Kr. - 1600 e.Kr.) ställs ut
Cullavagga-manuskriptet (1400 e.Kr). Boken består av av 143 palmblad och är den äldsta existerande palmbladsboken i Sri Lanka skriven med sinhala alfabetet
Månsten skapad 1700 e.Kr. Lägg märke till frånvaron av alla de tidigare nämnda djuren förutom lejonet närmast i bilden och de eventuella svanarna i den andra halvcirkeln. Notera även den upphöjda cirkeln i mitten av månstenen
Buddhas fotavtryck modell större och mindre
Enklare instruktioner hur man ska bygga en äldre buddhistisk terass/veranda. Något för Martin Timell?
Slutresultatet av den färdigbyggda terassen/verandan
Den hinduistiska tjuren Nandi (stenstod från Polonnaruva, 1300 e.Kr.)
Olika stenstoder av den rundlagda hinduistiska guden Ganesha (stenstoder från Polonnaruva, 1300 e.Kr.)
Detalj ur hinduistiskt väggornament (stenutsnitt från Polonnaruva, 1300 e.Kr.)
Holländsk gravsten från år 1762. Notera VOC-sigillet (Vereenigde Oostindische Compagnie - Holländska Ostindiska Kompaniet/Förenade Ostindiska Kompaniet) i övre vänstra delen av gravstenen
Kung Wimaladhamra Suriya II:s tronstol (1690-talet). Stolen skulle användas av sex kungar till innan engelsmännen slutligen tillfångatog Sri Lankas sista kung, Sri Wickrama Rajasinghe, den 19 februari 1815. Stolen, forslades till England där den stannade till år 1934 då den återgick i Sri Lankas ägo.
Avslutar bildkollaget med en annan typ av troner, toaletter från olika tidsepoker. Utformningen på den närmsta toaletten skiljer sig inte mycket från dagens traditionella toaletter som man finner i både storstad och på landsbyggd
No comments:
Post a Comment