Oklar "emergency"-situation och äntligen Bulgogi

Det är lite oklart "hur landet ligger" just nu. Fem olika mediaorganisationer demonstrerade under gårdagen mot regeringens mediacensur som de uppfattar som ett försök av presidenten och regeringen att undanröja mediafriheten i landet.

Under gårdagen röstade parlamentet igenom, med röstsiffrorna 124 för och 4 emot (oppositionspartiet markerade sitt missnöje genom att avstå från röstningen), ett förslag om att förlänga den situation som benämns "emergency". Denna status ska fortsätta i åtminstone fyra veckor till är det bestämt. Det är svårt att få en uppfattning om vad emergency-uttrycket egentligen avser. Informationen i media och på regeringens hemsidor är bristfällig. Återkommer när jag vet mer och vad som pågår. Det verkar i alla fall inte vara fråga om sådant undantagstillstånd som pågår i Pakistan.

Fick även svar från en fixare idag att det ser ganska mörkt ut vad gäller att ta sig in i rebellområdena efter Thamilselvans död. Jag får se om det gå att lösa på något sätt.

Under den sena eftermiddagen var jag ute och köpte en lankesisk TV-serie på original-DVD. Ska bli intressant att titta på. Visserligen 10 gånger dyrare än en piratkopierad version men skivorna fungerar och kvaliteten är så mycket bättre. Att köpa piratskivor är lite av ett lotteri, ibland fungerar skivorna, ibland inte. Köpte även på mig en numrerad förstagångsutgåva av fotobok om Sri Lanka, eller rättare sagt, stilfulla svartvita porträtt samt intervjuer med olika lankeser. Boken utgavs visst i år. Det blev även ett par böcker om Prabhakaran och Tamilska Tigrarna.


Boken "The Sri Lankans: A Portrait of a Development Nation" av fotografen Martin Peiris

Därefter mörknade det (blir mörkt som på beställning klockan 18:30) och ett monsunregn bestämde sig för att parkera över Colombo. Haffade en bajaj som kände till var det fanns en ÖPPEN koreansk restaurang. Efter knappt 5 minuter var vi där. Steg in i den folktomma lokalen och togs efter en stund emot av en lankes som stod och fumlade med en TV-fjärrkontroll. Han hade lyckats med att få in en koreansk nyhetssändning.

Försökte att beställa Mando (koreanska degknyten som ångas, kokas eller steks, fyllda med kött och/eller grönsaker), nähä, det hade de visst inte.

Kanske Kimbab? (koreanska risrullar fyllda med kött och/eller grönsaker - inte att förväxla med japanska "Maki"-rullar även om de kan se identiskt lika ut) Näpp! Inte det heller.

Kimchi-jigae? (matigare soppa vars huvudingrediens är Kimchi - jäst kinakål i chilli, ingefära, vitlök m.m.) Nä, det finns inte på menyn idag.

Bulgogi fanns visst (marinerat kött i tunna skivor som grillas över kolgrill, eller i detta fallet, en bordsbrännare). Då tar jag det svarade jag raskt (innan det också skulle ta slut). Hade knappt hunnit att blinka förrän bordet fyllts av Panchan.(små sidorätter/tillbehör som ingen koreansk måltid serveras utan. I Korea går det att beställa sin huvudrätt och antalet Panchan man önskar till).


En koreansk måltid är ingen riktig måltid utan olika Panchans


Panchans i semi-närbild bestående av Pindattok, Changgok-kimchi, Kkaktugi-kimchi, Tongbaechu-kimchi, salladsblad, svarta saltade bönor, sjögräs i chillisås, vitkål i ättika, vitlöksklyftor, sojabönspasta och strimlad purjolök

Den koreanska smaken kom tyvärr inte fram bland det som serverats. Det var en minimal smaksättning av både Panchans och Bulgogi. Även om "Han Gook Gwan" (närmast översatt till "det koreanska huset"), som restaurangen heter, anses vara en topprestaurang som inbjuds till att deltaga i Sri Lankas årliga World Spice Food Festival så får den ett bottenbetyg av mig vad gäller matens autenticitet.