Produktionsbolagets fotomontage från den lankesiska filmen "Nisala Gira"
Intressant film som berör tabun, som droger och lesbianism, i det lankesiska samhället (homosexualitet är straffbelagt på Sri Lanka men inte lesbianism). Skådespelerskan Nita Fernando iklär sig rollen som den undergivna ministerhustrun Radha och gör sedan i sin rolltolkning en resa som mentalt utslagen hustru, drogmissbrukare och fängelseintern för att slutligen landa i något som för en västerlänning endast kan liknas vid socialt utstött ensamstående mor. Ingen munter film med andra ord, titeln till trots.
Ministerfamiljen lever ett priviligerat överklassliv då det enda barnet, Radhas allt, dör till följd av ett attentat mot Radhas make. Maken inledde en kampanj mot droghandeln på Sri Lanka och var därför det egentliga målet för drogherrarnas attentant. Radha som nu förlorat allt hon håller kärt dras allt längre ner i svår depression. Maken som inte länge kan kommunicera med Radha blir rekommenderad av läkare att behandla depressionen med psykofarmaka. Radha mår inte bättre av medicinen utan drivs istället till medicinberoende för att döva sin sorg.
En god väninna till familjen tar med sig Radha till Colombo för att på så sätt ordna miljöombyte. Radha kommer inte ut ur sin depression men kommer nu i kontakt med tyngre droger. Det dröjer inte länge förrän Radha är fast i drogträsket. Efter ett tag så får Radha följa med vid langarens affärsuppgörelser, langaren lovar guld och gröna skogar. För Radha är det allt hon behöver höra.
Efter en rusfylld natt vaknar Radha upp naken i langarens säng. Langaren försäkrar att ingenting har hänt mellan dem. Radha får nu följa med vid en större affärsuppgörelse. Lyxbilar möts på en sandstrand, affären är på gång. Plötsligt dyker narkotikamyndigheterna upp, allt och alla arresteras. Maken som i sin ministerroll måste försvara sin anti-drogkampanj kan inte göra annat än att ta avstånd från sin hustru som ertappats i samband med droger. Radha hamnar i kvinnofängelse där lesbianism är förekommande.
En svår omställning från ministerhustru till intern börjar. Maken begär ut skilsmässa. På grund av skammen försöker Radha ta livet av sig men räddas i sista stund av en annan intern som hon så småningom binder nära band till. Radha upptäcker också att hon är gravid. Radha skyddas och hjälps igenom sin graviditet fram till dess att vännen avrättas. Åren går, Radha och hennes dotter, som aldrig sett något annat än fängelsemiljön, närmar sig lössläppandet. I slutscenen stiger Radha och dottern ut genom fängelsets tunga metalldörrar och vandrar med osäkra och undergivna steg ut på landsvägen. En bilkolonn kör förbi dem och Radha känner igen sin före detta makes bil. Hon och dotten vänder och vandrar iväg på det motsatta hållet istället.
Även om just denna film inte hade några direkta likheter med Bollywood-filmer så verkar det finnas en hel del sådana efterapingar, åtminstone om man ska bedöma utbudet genom de många trailers som visades innan huvudfilmen.
Jag blev tagen på sängen när filmen skulle starta, alla besökare ställde sig upp och bild på Sri Lankas flagga visades på duken samtidigt som nationlsången brölade ut i högtalarna. Tog även för vana att stänga av min mobiltelefon även om det visade sig vara tämligen onödigt. Ingen tycks följa skyltarna om avstängda mobiltelefoner. Under filmen både ringde det och lystes upp lite varstans bland salongsstolarna när besökare knappade in sina textmeddelanden.
Nu har jag även fått en klarare bild av varför det i vissa filmer står "Intermission". När texten dök upp, tändes lamporna och ett sprinterlopp till biografbaren tog vid. Efter 5-10 minuter verkade de flesta ha fått sina lustar tillgodosedda samtidigt som det prasslades med påsar lite varstans. Då och då kom en vaktmästare in och lyste upp lediga platser med sin ficklampa (modell större) för eftersläntrarna.
Filmen var förresten textad på engelska vilket jag inte hade förväntat mig eftersom Regal egentligen enbart är en sinhala-biograf (det finns särskilt avsedda biografer för språken sinhala, tamil och engelska).
Avslutade med att mumsa på egg-hoppers på vägen tillbaka till gästboendet.
No comments:
Post a Comment